Det tog mig två år och fyra månader, men nu har jag den runt min arm, Min finaste Heddan, nu finns du med mig föralltid. Eller ja, tills den går sönder! Tur att det blev tagel kvar så jag kan beställa en till om den går sönder. För att jag är så i förväg just nu så har jag även Arissas tagel med den, dock utan smycke! Stolt som få, mina fina stjärnor!

Pga hjärnskakningen har jag inte riktigt orkat gå igenom bilderna från löshoppningen, orkar egentligen inte nu heller. Men skrapa ihop två stycken från den dagen på stjärnan! Helt okej gick det, hon har verkligen hoppglädje! Däremot följer inte ryggen eller bakbenen med riktigt. Kan mycket väl vara för att hon förlorat endel under sommaren för att den inte blev så aktiv. Men det har mycket att göra med att hon absolut inte är en hopphäst för höjder. 50-60 uppsuttet är väl hennes gräns. Nån enstaka gång ett hinder på en meter har jag fått klartecken på, men vi har inte kommit dit. Vi har knappt hoppat alls! 

 

Så hon kommer få löshoppa olika höjder, lågt och upp till metern. Men uppsuttet blir det nog inte högre än 30cm. Allt för att stärka och så vi inte förlorar hoppglädjen, sen så ska vi nog inte hoppa så mycket. Blir vila från det hela vintern då jag inte tänker använda det nya hindermaterialet. Men åter till bilderna, min stjärna!

Jag menar hur vackert är det inte?! Speciellt "lampan", den ska jag ha och därmed punkt!

Någon gång ska väl va den första, igår gick jag och stjärnan omkull då hon halkade i paddocke. Eftersom det blev tvärnit(vi galoppa) så flög ju jag vidare på en gång och jag lyckades vrida på mig så jag landade med bakhuvudet först, sen slog jag i sidan av ryggen samt axeln. Lyckades rotera lite till och skrapade upp andra axeln. Domen blev hjärnskakning och några timmar på akuten. 

 

Samlade mig på plats, hoppade upp igen och gjorde samma sak en gång till. För det ska gå bra en sista gång innan jag ger mig, annars blir det som efter Isse och att jag bröt benet och det vill jag inte. Däremot fick en i stallet rida av Arissa och jag lovar att jag gjorde hela hennes dag på plats, som ett barn på julafton! Själv försökte jag bara gå, stå och prata genom smärtan, illamåendet och yrseln. Men jag klarade det! 

 

Så håll tummarna för att skiten släpper imorgon, annars kommer jag känna mig handikappad på riktigt. Är lite stel i nacken, öm i hela ryggen och lite här och var. Men jag lever, det kunde ha slutat mycket värre än med att jag behöver ersätta hjälmen. Jag tror nämligen inte på att man ska ersätta den efter att man tappat den i golvet eller efter varje gång man ramlar av, i mina öron är det bara ett försäljningsknep. Ramlar jag av och landar på rumpan tänker jag då inte lägga ut tusenlappar på en ny hjälm. Tål inte hjälmen att åka i golvet ett par gånger då ska tillverkaren gå i pension, för då gör inte denne sitt jobb rätt. OM man däremot landar rakt på huvudet, då är den död(speciellt om man som mig råkat tappa den ett par gånger innan hehe;)). Då är det bara att ersätta den för då har den gått sönder inuti. Smällen om du lägger den på ett bord och den åker ner och om du åker av med den på och landar på huvudet, de smällarna är otroligt olika. Det är skillnad på den vikten hjälmen har och vilket vikt din kropp tillsätter i smällen. 

 

På torsdag ska vi nämligen löshoppa hästarna i stallet, så sitter och kikar efter bra avstånd osv. Supertaggad för att jag har fått grönt att ha lite högre höjder på damen! Så planering på hög nivå - sen blir det nog både film och bilder om vi har tur ;)

Sparar bilder här, så jag vet vart jag har dom ;)

 

För mig betyder det idag godis från förr(se bild) samt en massa tbbt! Efter passet igår förtjänar både jag och min stjärna vila tycker jag. Åkte bara ut för att stretcha och kolla igenom henne. Vi busade nämligen till det och tog några språng - snacka om kråka! Hon är inte van vid att hoppa, så hamnar för långt ifrån eller för nära - jag har inte hoppat på miljontals med år. Så det var spännande, men hon var superduktig :D Inte högt för fem öre, men hon tyckte det var skitroligt. Så det ska vi göra lite mer av sen :)

Vi får se om det blir vila imorgon också eller om hon får något enklare, typ longering/rida ut! Något ska jag göra i alla fall. Snart kommer det även en ny tjej med häst till stallet - spännande spännande! ;)

 

Gammal bild, men vi red samma väg så det får duga ;) Idag har vi ridit ut ordentligt för första gången på länge, ja hela sommaren. Varför? Jo för att jag inte kan rida ut själv, vågar inte .. I all fall så "skulle vi ta det lugnt", vilket inte Arissa gick med på. Hon hade planer på den högre växeln idag, riktigt roligt hade vi haha! Hon satte i en växel jag inte trodde hon hade just nu eftersom hon inte haft en sån aktiv sommar. Imorgon får hon nog ta det lugnt, leva livet som häst!

Snabbt smidigt och enkelt fick det bli. Maria kom hem, hann säga hej till henne innan dom skulle vidare - uteritt idag! Men det var lite roligt att se Frasse bland sina brudar igen, han sprang runt och flemade hela tiden medans mamma Lilja ansåg att han inte hade något där att göra i över huvud taget ;)

Jag hämtade ju Arissa när dom lasta av Frasse, så vi möttes och jag har aldrig varit med om en så spänd Arissa, vet inte om det var för att det var en häst på hennes gräsmatta eller för om hon kände igen honom. Spänd var hon i alla fall! När jag sen släppte henne i hagen så gick hon två meter ifrån mig och rensade upp höet som dom lagt i hagen efter transportturen. Det var fläckfritt när Arissa gick därifrån och det tog henne ytterligare 20 minuter att inse att det var någon ny i hagen haha! Sen gick hon bredvid honom hela tiden. Hennes riktiga hatkärlek är hemma igen! :D

 

Jag longerade Arissa här för någon dag sen, lyssnade på musik och sjöng med lite när hästarna i hagen intill fick att spel när dom skrek, studsa och sprang. Vilket sen Arissa började med, tar henne för att se vad som händer och tänka sig att det kommer två(om vi frågar Arissa mycket stiliga) hästar med en vagn bakom. Att något hände i kyrkan, det visste jag, men inte att de skulle köras iväg med häst och vagn!

Det här var ju inte det enda som vi fick stå ut med den dagen, då de utländska vattenbombnings-planen fortfarande var i sverige och jobbade med elden. Dessa flyger lågt och över stallet och hagarna. Som grädden på moset så låter dom, något enormt! Det var nog bara jag som reagerade på detta, hästarna hade nog vant sig vid det laget. 

 

Däremot var helikoptrarna superdupermegaskitjättte obehagliga. Tänka sig, men de flyger på olika höjd och låter massor och så kommer dom där vindpustarna efter dom. Förstår att det är obehagligt när man inte vet vad det handlar om. Kan tänka mig att den där röklukten inte heller var rolig när den vände hitåt. Men det är ju inte direkt så att vi kan sätta oss ner och förklara för dom att det inte brinner här utan det brinner långt, långt borta!

Hur som haver, en riktigt rolig nyhet. Maria och Frasse kommer hem idag!! :D

Den här branden är inte bara stor, den är enorm. Sista jag hörde var att den är lika stor som tvåtusen fotbollsplaner. Det är svårt att greppa, även om folk ritar på kartor - man kan inte greppa hur stor den är .. att det ens är sant när man inte sitter där själv. 

Idag fick jag den uppenbarelsen så att man verkligen lyckas förstå att det är ju sant! Att vakna till den lukten var inte kul, än mindre att hunden blev lidandes för att man inte kunde gå ut. Själv känns det som jag hostat ständigt i en veckas tid, det svider i min halls. Har till och med ansträngd andning, ja som att jag varit riktigt jäkla dunderförkyld. Det har även satt sig på huvudet så det känns som så faktiskt. Den röken var hemsk. 

Jag tog bild för att visa hur det såg ut. Här nere ser ni först bilden när det var som värst och sen bilden när det började spricka upp. Aboslut oroligast var jag för hunden, jag kan ju inte förklara för henne att det är okej. Även om det luktar som att huset håller på att brinna ner så är det inte härifrån lukten kommer. Ja ni ser ju själva hur grått det var.. 

Mina tankar går till de drabbade, efter den här försmaken så hoppas jag verkligen att jag inte behöver uppleva "the real deal". Hemska tanke, nej den erfarenheten går jag helst utan. Hoppas att inte fler behöver lämna sina hem, att dessa plan får stopp på branden trots alla förseningar!

Det kan jag lova, blev en skön eftermiddag vid stranden igår! Sandlek med kusinvitamin samt massa bad. Eller ja så mycket som hon klarade av i alla fall då det blev lite kallt för henne. Men vad kan man kräva, hon är ju bara en liten skrutt än så länge. Har man tur blir det bättre med tiden ;)

Har ju även varit hos mormor och morfar nu under en lång period! Har varit helt fab, badtunna, soldäck, varma dagar och god mat. Vad mer kan man kräva? Absolut ingenting, sen kalas för skrutt och massa skojs däromkring. Såhär skulle jag kunna stanna föralltid kan jag lova, eller ja .. om vi flyttar på hästen hit först ;) Dock är man i starkt behov av körkort när man bor här ute, det där rosa kortet har lyst med sin frånvaro de senaste dagarna. 

Lite smått kvar att fixa till på bloggen, lite sånt som jag inte orkar fixa till i detta nu. Det får helt enkelt duga som det är tills jag orkar fixa det. Men hoppas ni överlever!