Den var inte så jätte god, men det funkade helt klart! Dock inget jag köper igen, men äter om den bjuds på ;) Imorgon så ska jag åka ut till Arissa igen - kontraktskrivning! Det är så nära, så positivt. Utan det här hade verkligen hela livet rasat samman idag. Som grädde på moset idag med all stress så har jag ingen pratikplats. Vi är 3 st i klassen som är seriösa över vårat val och som verkligen vill jobba som elektriker. Två st av "oss" har plats. Så kommer min lärare in - med mitt typ drömjobb och ger den praktikplatsen till en som inte bryr sig alls. Man ba tack för att du inte tänker på mig som inte har och verkligen vill det här.
Slutsats: Jag har ingen praktikplats och jag ska ut på "fältet" om en och en halv vecka. 

Eller som att dom säger "Men du kan väl söka i dalarna?" Man ba jo, för jag kan först och främst söka - vänta på svar, fixa sovplats +skjuts varje dag i fyra veckor och samtidigt på hela det där trolla med knäna så jag får fram pengar för mat på dessa 11 dagar som jag har kvar innan praktiken börjar. Allt detta när dom som lärare inte får svar från ett företag på tre veckor. Vad tror dom? Att jag är någon form av superwoman?! Och varför i hela fan skulle jag lämna Arissa när jag precis börjat? Men samtidigt är det det där eller tåg. Hade jag velat jobba med tåg hade jag valt en helt annan linje - jag vill jobba på fältet, ute på byggen. Och nu kom jag på att dom sa nej dom med .. Då var det ett annat ställe där och där måste jag sitta inne hela fucking dagen. Hade jag velat det hade jag pluggat vidare eller tagit ett jobb på typ donken eller ica.

 

Sen självklart tar jag skiten om jag får den, helt klart. Men att det ska vara så svårt att hjälpa mig hitta nått när jag sagt från första dagen att jag behöver den hjälpen för jag har ingen plats som jag kan fixa själv den här gången. Och att dom sitter med en plats som har allt jag vill ha - ute på fältet, i västerås och med en ev. anställning efter gymnasiet och så ger dom den till nån som inte bryr sig, han går bara el för att "det kan vara bra att ha". Och så sitter dom och säger att det är samma sits för alla. Jag ville smälla till dom, reality check, det är jag och en kille som inte har plats. 

Sen måste jag släppa det, för det är inte mitt problem - det är skolan som ska fixa praktikplats åt mig, men det är ändå så jävla stressande att sitta här och vänta medans dom ger bort allt jag vill ha på silverfat till folk som inte bryr sig alls. Att dom inte inser att det är för tidigt att sätta in praktiken såhär tidigt får mig bara fundera över om dom verkligen tänker ordentligt. För det är inte bra alls!