jag är ganska osäker för att gå tillbaka till skolan faktiskt, inte bara ganska. Mest för skiten, inte nog med att praktiken inte hade ett skit med el att göra - jag passade ju på att skada mig. Men samtidigt så är jag arg för att det här är inte min sak, det är deras. Som en lärare så fint sa, det är inte min ensak att fixa min praktik.. det är deras. I smyg har jag ju redan satt in en fot, men den är bara ifall att. Svära kommer jag göra gott och väl. 

 

Men jag förstår inte, jag vill säga "så jävla typiskt män, sitter med tummen i röven och gör inte ett skit". Men samtidigt kan jag inte, för jag vet ju att alla inte gör så och än mer så vet jag att det brukar vara en sjujävla fart på dom.. Min stora fråga är just varför mig? Varför nu? Varför satte dom praktiken så tidigt när dom vet 1. Dom kan inte alltid få ut oss på grund av dåligt med jobb och 2. Företagen kan ta upp till 2 månader på sig innan man får ett svar - beroende på hur stora företag vi pratar om. Varför sätter man då en praktikplats 4 veckor efter skolstart? Hade dom kastat ut oss de 4 sista veckorna innan skolan är slut för jullov, ja då hade jag inte klagat. Men kan garantera att dom inte använde hjärnan när dom bestämde sig för det här.

 

Jag vet inte om jag vill det här längre, elektriker jo - som fan - det är liksom min största dröm. Men jag vill inte tillbaka dit, jag vill inte och jag orkar inte. Man ska inte behöva leva ett liv där man inte vill gå upp ur sängen. Min praktik är egentligen slitgöra, alltså som elektriker jag är inte van vid att gå upp så tidigt - så ja det var tufft. Och sen hålla på 7-4 ja jag var slutkörd och somna när jag kom hem. Men jag hade inte en känsla av en sten som höll mig kvar i sängen. Det var bara det där med att jag inte är van vid att gå upp så tidigt och hålla på i den takten större delen av dagen. Men det är ändå det jag vill. Tänk om man kunde hoppa av skolan och bara göra som man vill, vad lätt livet vore. Tänk om vi hade ett samhälle där man ställde upp för varandra istället för att girigt ta så mycket pengar som möjligt. Tänk om vi hade det bättre. jag tänker gifta mig rikt. Inte riktigt, men jag önska jag kunde glida på räkmackan utan denna slit och press.

 

Den människan som säger att det är lätt att leva som ungdom i dagens samhälle, att vi bara är lata skulle behöva en riktig smäll. Helst en sån hård att dom blev 17 år igen. Att behöva gå igenom all press som skolan sätter på oss i dagens läge - samtidigt som du ska ha ett liv, samtidigt som du egentligen gärna ska jobba, samtidigt som du ska ha tid för ev. sporter eller andra intressen. På hela det här ska du helst plugga i alla fall 3 timmar extra om dagen. På det har du läxar och oftast prov. Du ska även hinna städa, umgås med vänner och självklart din familj. Du ska hinna handla för en löjlig summa som många lever på idag. Har du försökt att ha en 1000 lapp i månaden? På den ska du leva som en ungdom, vilket innebär donken, godis, bio, sprit och mycket annat skit. På det ska du även(som tjej) köpa scampoo, balsam, kläder, skor, bindor och tamponger, ppiller i vissa fall, fylla på mobilen. Ja listan kan bli längre det är en skitsumma som ingen normal människa kan leva på i dagens läge. Allt är för dyrt och nej vi gör inte alltid smarta val och lägger våra pengar på rätt saker. Men hur kan man förvänta sig att vi inte ska göra fel, ta några fel vägar om vi aldrig får hålla i pengar. Hur kan ni förvänta er att ett barn som har allt, får allt och drunknar i pengar ska sätta sig och klara av att betala räkningar? Inte konstigt att vi har lyxfällan i dagens läge. 

 

Hur kan man sitta och tro att ett barn, kan ta hand om sig själv, hur kan man förvänta sig att det inte går snett? Jag ser och har sett många fall där ungdomarna får pengarna - pang bom och dom vet inte hur dom hanterar det. För man tror verkligen att den där tusenlappen håller längre än vad den gör. Nästan gång du handlar, kolla ordentligt på summan i kassan. Behöver du allt du köper? Kanske inte, du slänger säkert på en onödig dricka, cigg, kanske nått lätt i alkoholväg. Men är allt som du köper verkligen behövligt varenda gång? Nej. 

Du behöver inte dricka någon form av dricka, du har vatten i kranen. 
Du behöver inte röka, det är ingen som tvingat dig till det.(oftast)
Du behöver inte allt som du lägger ner i kundvagnen. Hur kan du då förvänta dig att vi verkligen ska behöva allt vi köper? Hur ska vi kunna gå ifrån affären med exakt det vi behöver om inte ens ni, som har år av erfarenhet av pengar kan gå därifrån utan nått "onödigt"? Sen säger jag inte att onödigt inte är gott, men en tankeställare. Kraven på oss ungdomar idag är enorma. Vi har inte levt era misstag så sitt ner håll käften och låt oss göra våra egna. Sen kan ni skälla på oss, för det är erat jobb. Ni ska ge oss vägledning, inte förvänta er att vi ska kunna allt som om vi vore ett par helgon. 

 

På det har vi krav från skolan med all skit som jag skrev där uppe. Vill du ta med dig jobbet hem? Nej just precis, jag vill inte komma hem från ett ca 8 timmars pass på 4 lektioner på schemat, 2 olika lektioner om dagen, där alla pass är 90 minuter långa. Många av dom utan rast. Hur kan ni tro att jag vill komma hem efter en 3 timmar lång lektion med 20 minuter rast?! Sen har jag det tur, för VISSA av dom lektionerna sitter jag inte med nosen nere i en bok, jag får använda händerna och NORMAL hjärngympa, alltså jag får koppla. Jag får se ritningar. Jag vill inte ens veta hur en elev som går samhäll, natur eller liknande skulle ha det med mitt schema. Delvis för att dom skulle aldrig hinna med det och delvis för att ingen normal människa skulle orka det. 

 

Och ni undrar varför jag är skoltrött? Varför jag är negativ på livet? Varför jag fräser och inte har tid för vuxna? Öppna ögonen och ens försök er tänka på hur vi faktiskt har det, när vi går till skolan - press, krav och sen kommer vi hem. Till vad!? Mer press och ännu större krav? Vi glider inte på en räkmacka, vissa har tur med pengar och andra har tur med lätt för sig i skolan. Men vi som inte har nått av det?

 

Sen har jag haft det jävligt lätt för mig hemma, tack och lov. Även om jag tycker kraven är stora så har jag sett mina vänner och fd vänner med 10 gånger värre krav. Vi glider inte på räkmacka PUNKT.