Eftersom jag rider i stort sätt hela tiden just nu så har jag börjat planera upp ett shcema om hur våra veckor ska se ut. Sen självklart kommer det bli svårare och jag har dom på de dagarna som jag känner för! Det börjar ju både bli ljust och varmt ute så vi hoppas på att det blir bra det här.


Tanken är då att det här ska vara ett grundschema där hon rids ca 5-6 dagar i veckan. 
♥ En dag vila
♥ En dag travbana
♥ En dag skritta/promenad

♥ Två dagar paddockarbete, hur hårt beroende på hur hon känns
♥ Helger rida ut, vid sällskap! 
♥ Travbana-träning ska jag försöka ha en gång i veckan, antingen galoppträning eller backträning.
♥ Två dagar vila innebär en mindre dag i paddock, paddock-dagarna kan även bytas ut mot longering.

Alltså kan en vecka komma att se ut såhär
Måndag: Vila
Tisdag: Paddock
Onsdag: Travbanan
Torsdag: Lättare ridning, skritta eller promenad
Fredag: Paddock
Lördag: Rida ut
Söndag: Rida ut

Alla dagar kan dock bytas ut mot uteridning om vi får sällskap! Jag rider nämligen inte ut själv efter olyckan, men en vacker dag kanske jag kan skritta ut själv utan problem! Vi har även två jätte fina backar i våran travbana, en som vi klättrar upp och ner ibland för att det är bra träning. Den andra är inte lika brant så den är en perfekt galoppbacke! 

 

Sen blir ju arbetet olika, så är det ju. Bara det att grunden ska se ut så, två paddockdagar behöver absolut inte vara lika för fem öre! Men då har jag i alla fall en plan och så kan jag utgå därifrån med olika övningar.

Herregud, jag förstår inte varför det inte bara kan vara pang bom enkelt med allt. Ena dagen sitter någon i en sadeldjungel, andra dagen är någon annan i en annan. Jag förstår dom det är ett helvete att leta grejer när den finns i miljontals olika storlekar, former och färger.

Men när man hamnar i en djungel över mobiler då är något inte okej. Som ni kanske inte visste så har jag comviq, jag har varit en trogen comviqkund sen min första mobil. Bara det att comviq har valt att sluta sälja det jag tankar på. Vilket leder till att jag måste tanka fastpris - de jag smsar har telenor eller telia, så kan ju inte direkt sitta där och betala 1 krona per sms. Då har jag inga pengar kvar efter ett par dagar! 

Så ja, fastpris sa vi.. I comviq's fastpris så får man inga pengar på kortet utan det går till sms och bla bla bla. Ja okej, det lät som en smart idé, tills jag insåg att jag gör slut på minst 195kr varenda månad. Alltså är det 195 för fastpris(eftersom jag behöver gratis sms och billigt/gratis samtal) och sen blir det då minst 200 till för jag gör av med den summan i månaden. Hade ju gratis sms och billigt samtal, eftersom jag nästan aldrig ringer så är det ju sms som är viktigast.

I det här är vi då uppe i 395kr i månaden. Vi rundar upp bara för att vi kan till 400, det är ju trots allt enkalre att komma ihåg! Min mamma betalar för sitt abonnemang(med en ny iphone 5s) 449kr i månaden -fri surf, sms, mms och samtal ingår. Vad är då mest värt egentligen? Fortsätta kämpa med comviq där det kommer kosta skjortan? Byta till ett annat kontantkort eller abonnemang? Ett annat kontantkort är egentligen inte ett val, jag vill behålla mitt nummer. Jag orkar verkligen inte byta nummer en gång till .. det blir bara kaos av det. Men om jag byter kontantkort så har jag ändå ingen mobil, för min är låst till tele2/comviq.. Jag vet inte vad jag ska göra...

Nej verkligen inte, jag tänkte åka till stallet och fota - sen kom jag på att paddocken är avstängd just nu.. Efter det kom jag på att vi inte får släppa i andra hagen längre och efter det kom jag på att andra paddocken inte går att stänga. Hmrf! 

Och ingen kan hålla hästen, hagen är så tråkig så där vill jag inte ens tänka på att fota :s Nej, det får helt enkelt bli till i helgen ;)

Efter att ha läst runt endel på bloggar så måste jag fråga mig själv vad respekt mellan människa och djur faktiskt är. Hur är det, respekterar jag Arissa - gör hon detsamma med mig? Skulle säga nej, inte varje dag. Inte alltid, men det blir bättre. Respekt bygger man inte över en natt, det tar tid och eftersom jag har varit lite för försiktigt och låg så har hon kunnat köra över mig, sätta sig över mig. 

 

Inte så att hon springer på mig, men småsaker, som jag märkt av att hon anser sig vara högre i "rang" än mig. Vilket är fel, det är inte rätt för det kan orsaka olyckor. Jag har släpats som en handske, det har jag och jag erkänner det. Vi hade våra problem i början, det mesta är tack och lov borta nu, hon vet vad jag inte accepterar och jag vet vad hon inte accepterar. 

Jag tror inte på att man ska fråga hästen, det kan skapa en otroligt farlig situation. Har bevittnat en sån själv, det är varken säkert för häst, ryttare eller människa på marken. Jag vet med mig själv att jag är lite för låg i mig själv efter olyckan, jag frågar hellre än att säga att såhär är det. Vilket förövrigt har gett mig en lårkaka och en mer eller mindre söndersparkad hand. Jag sa inte att här är jag, det här är min plats. Jag frågade mer om det var okej att jag stod här. 

Visserligen var ingen av sparkarna menade mot mig, men vad tror man - om jag hade sagt från dag 1 i hagen att här står jag, det här är mitt utrymme, här kommer ingen in om inte jag säger att det är okej. Hur hade det sett ut idag då? Hade jag blivit sparkad? Det tror inte jag. 

Med djur har jag oftast fått höra att jag är som en militär, jag är bestämt men jag gör det på ett vänligt sätt. Som med en häst, i ett trångt utrymme så säger jag såhär gör vi, men jag ger henne utrymme nog att backa själv och det respekterar jag nästan alltid. Förutom när det kommrer till glansspray, men där är hon rädd - så vi tränar bort den rädslan. 

Gör det mig till en dålig människa? Nej, jag är bara bestämd. Jag vet att det är otroligt stora djur vi har att göra med och jag gillar inte att straffa ett djur, jag tror inte på det. Blir du ignorerad eller släpad osv så är problemet djupare. Men man kan aldrig ställa sig och fråga en häst, för då gör den som den vill och som jag skrev, det kan orsaka problem. En häst ska inte knäckas, den ska förstå att det inte är okej att gå över vissa gränser. Men samtidigt ska den ha enorm kärlek. Den ska veta att den är älskad, att den är trygg. Du ska vara din hästs människa, samtidigt som din häst ska anse sig vara din. Där tror jag att man kan skapa ett starkt band. 

Missförstå mig rätt, vi har en enorm respekt för varandra idag, men det har också tagit ett halvår att komma dit. Skulle jag förlora henne nu, då skulle jag förlora en del av mig själv!

Det är nog bara hästarna, min lillskitkusin och en annan person som faktiskt fått mitt hjärta att smälta. Alltså helt och hållet, så man blir helt varm och överlycklig. Den där underbara känslan..

Igår så fick jag för första gången på länge den känslan med Arissa. Det är sällan, då hon är väldigt egen, men nån gång ibland så visar hon faktiskt att hon gillar mig. Borstade igenom henne ordentligt igår, hade lite terapi med glanssprayen och sådär. Riktigt noga så att all smålera försvinner! Kliade lite i örat och helt plötsligt står hon med huvudet mot mig, så jag lägger armarna runt henne och sen bara står vi där.

Jag höll förövrigt på att tippa bakåt för att hon liksom somnade till i min famn, vågade inte flytta benen. Det har inte hänt förut och tro mig mitt hjärta smälte. Jag älskar den där hästen, till månen och tillbaka!

 

 

En bild som ägaren eller hennes karl har tagit på stjärnan! Så vacker bild ♥

Ingen stallvistelse idag, pluggning. Min älskevärda lärare hade ju glömt nämna för mig att jag har prov på onsdag. Snap på den med tre kapitel som jag inte kommer ihåg ett skit av. Bra där med tanke på att min teoretiska förmåga inte direkt min starkaste sida.

Med tanke på att han inte gillar mig så borde jag svara och ha rätt på de flesta frågorna för att ens få ett betyg i det här ämnet. Men annars så är det helt lugnt..

Jag gick förövrigt till skolan idag för att vi fått ett nytt schema - de sista 6 veckorna vi är i skolan.. Bra där. Det slutade med att klassen dampade runt som dom alltid gör, sen vips såg vårat schema ut på EXAKT samma sätt som det gjorde innan, förutom nu den här veckan. Återigen, ledig mån och fre. Det är snart över, snart över. 

Imorgon åker jag i alla fall ut till stjärnan. Finna lite lugn i denna stress. Longering över bommar hade jag tänkt mig!

Har aldrig någonsin fått ett positivt "omdöme" från min sida. Personalen är 9 gånger av 10 snäsiga, dom fräser verkligen åt en, behandlar en som om man vore störd osv. Nej akuten här får bara stora feta tummen ner, det tar tid - alltid, vilken tid på dygnet, vilken tag som helst. Åker du in med nått "allvarligt" så är det bara att ta mig sig bok och laddare, du blir klar där i minst 7 timmar. 

7 timmar med urusel personal, dålig svenska och ett å annat bråk med personalen. Nej jag avskyr att åka in, jag låtsas helt ärligt som om att allt är bra om jag kan. Vilket man inte alltid kan. Hemskt, det är avskyvärt att åka dit och sen bli behandlad på det sättet och ändå säger dom att vi har en av de bästa akutmottagningarna i landet. Kan berätta för er att de som listades under oss också är så mycket bättre. Nej usch. 

I alla fall, efter sparken så bestämde jag mig tillslut att jag måste gå till akuten för att kolla upp det. Och ja jag gick dit, det tar mig 10 min max. Kom det, fullt i väntrummet, berättar vad som hänt, visar personnr osv - blir skickad raka vägen till ortopeden. Står där i  ca 5 min, lite väl malplacerad. Träffar .. sjuksköterska? Det var en han och det var inte en läkare dock. Han kollar på min hand samt gör några andra tester och skickar in en riktig läkare som känner klämmer osv. Blir skickad till röntgen, benen i händerna är ju ändå ganska sköra, kommer tillbaka - väntar kanske 10 min till och blir sen hemskickad. Det tog max en timme. Och det är bra med min hand, inre blödningar efter smällen men hade en jävla tur. 

Svullnaden har gått ner lite men det gör fortfarande så ont så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men det kommer bli bra!

Det roligaste med det hela, var att läkaren var från island, trevlig typ! Men en av våra konversationer var ju klockren: "Så du blev sparkad av en häst, var det en islänning?" "Nej, det var det inte.." "Nej det är ju sant, hade det varit en islänning så hade det aldrig hänt!"

Skrattade gott och gör det än, trevlig typ!

Jag har inget att skriva, fast jag har så mycket att berätta. Jag kan inte sätta ord på det, jag borde inte. Men jag lever, kan dock inte säga samma sak om min hand. 

 

Igår gjorde jag nått underbart, jag red ut barbacka! Andra gången sen olyckan, andra gången på hur länge som helst, andra gången på Arissa utan sadel och vi red ut barbacka. Visserligen så skrittade vi typ bara, jag menar kom igen, min balans suger apa! Ett par travsteg tog vi in, men jag höll på att ramla av så vi gav upp den idén haha! 

 

Idag, var ingen bra dag. Det var verkligen ingen bra dag, åkte till stallet. Skulle egentligen fotografera, men nu sitter jag här utan kontroll över mitt lillfinger, fick nämligen en spark - som inte var menad för mig, stod bara på fel ställe vid fel tillfälle. Men ont gör det, riktigt ont. Tagit en värktablett som jag fick när jag bröt benet, det hjälper lite men den dunkande smärtan är kvar. Hoppas det är bra imorrn, fortsätter det såhär är det nog värre än vad jag tror att det är..

 

Fick kommentaren: "är det inte bara bandaget som tar emot?" Jag lovar, nej det är inget som är runt som tar emot, jag kan verkligen inte, jag hittar inte den styrkan, jag kan inte kontrolera det, det går inte, jag kan inte böja mitt finger förutom fingertoppen, hur bra som helst. Med och utan bandage, jag kan inte.

Är nog ändå Mosseportens H&M's retroavdelning. Jag menar, kom igen - Batman ♥ Köpte ett par leggings där för snart ett år sen, igår så hittade jag en ny tröja och köpte ett par likadana leggings då mina börjar gå sönder. Var dock påväg att köpa ett par andra leggings, samt en annan tröja och en tjocktröja. Men valde det jag tyckte var snyggast! OBS sista tröjan är faktiskt köpt på Gina .. Visserligen på samma ställe för ännu längre sen haha! 

Kan berätta att 1. det är svindyrt här och 2. det har regnat sen vi kom haha! Tur att jag vet hur det egentligen brukar se ut häromkring när det är fint, det är nog bara täckt med snö som jag aldrig sett. 

 

Men hur som haver, i Norge har man inte råd att vara onyttig. Visste ni det? Vi ska kolla på Norska och Svenska mello idag, Norge ska börja idag och hos Sverige är det väl andra chansen nu? Men i alla fall. Vi skulle köpa en påse ostbågar till kvällen då. Vet ni vad den kostar?!  Fucking 36 kr! Jag ska aldrig, aldrig, aldrig, klaga på sveriges mellan 18-23 kr igen Punkt. 

 

Så ja, det får bli en annan gång med bilder och så men jag är glad över att jag valde att inte ta med mig kameran för den skulle aldrig användas här.. Det bara regnar och nu mot kvällen har det även snöat lite. 

 

 

 

Kollar just nu på tv och har aningens lust att klippa en snygg frissyr och sen ha rosa slingor .. den ni!