Hola mi amigos! Som ni antagligen förstår av den självklara rubriken så sitter jag någonstans i Norge just nu. Rena rama semestern kan jag lova, det är jätte mysigt här, sitter hos min kompis mormor och morfar och för första gången som jag har varit här har dom trådlöst. Vilket gör mig lite besviken, varför lämnade jag kameran hemma för?


Hur som haver, det var en för Ida 12 timmars resa igår, för mig var den ungefär "bara" 10 timmar. Stel, ont i kroppen, och så trött att jag knappt orkar hålla ögonen öppna - det var min gårdag. Tvärslockna efter att kollat efter spindlar undet täcket ett ex antal gånger. Idag har vi inte gjort mycket mer än att ta det lugnt. Kroppen säger fortfarande ifrån. Knäna börjar återgå till det normala och jag kan gå ner för trapporna iu en normal takt utan att halta ner. 

 

Hemma igen på söndag nån gång. Imorgon blir det läkarbesök(inte för mig) och shopping - antagligen inte heller för mig hehe ;) Men varför inte gå runt som ett fån liksom! Nu skriver jag bara för att skriva, ska kolla på the blacklist och plugga lite körkort sen tänker jag sova och jag tänker sova på ett moln! Den här sängen är så galet skön. Hade den varit bredare än 90cm så hade jag tagit min bottenlösa väska och lagt ner den så jag kan ta med mig den hem. Men den är så kort så jag vaknar av att jag är påväg att ramla ner för "stupet" mer eller mindre varenda kväll jag sover i den haha!

Det är att komma ut till en liggande häst som låter en krypa intill och gosa ner sig. Hade dock varit mysigare i stallet och inte i hagens absolut skitigaste hörn .. Kan säga att vi mös där ett tag, stjärnan och jag!

Okej två pass att skriva om .. Börjar med söndagens pass! 

 

Fick sällskap så det blev en vända ut mot skogen i hopp om att blåsten inte skulle jaga oss där och att det skulle vara en hyfsat bra mark där, den var sisådär. Det gick att galoppera vissa sträckor andra var det skritt som gällde, där tog det emot i hela hjärtat att ens trava -kan meddela att Arissa inte höll med mig där. Aningens pigg häst? Japp! Men i alla fall är inte detta bra. För hon korsade höger, vilket jag inte gillar. Så vi red tillbaka och sen kämpade vi tills hon sluta korsa höger - trött jag och trött häst. Men vi lyckades och vi var båda otroligt nöjda när vi kom in igen.

Gårdagens pass fick bli enkelt, riktigt enkelt. Så jag hoppa upp barbacka - efter många om och men så hoppade jag upp. Med hjärtat i halsen men det är ju en annan femma. Vi skrittade, tog några travsteg(hejhej ingen balans) och så gick vi över några bommar också! Hon skötte sig super! 

 

Blev försenad till stallet så de blir sent idag, men blir lite träning i paddan med bommar om det går som jag vill .. Vilket det aldrig brukar göra så ska inte skrika hej först ..

Japp, det är så det är när man älskar det man gör! I mitt fall är det ridningen helt klart. Reagerade starkt på att hon var väldigt pigg idag, så vi övade mycket på ökad skritt och kort trav - varför?

Jo det är såhär att min dam har vid pigga tillfällen tre lägen, låååångsam skritt, trav och galopp. Så jag jobbade på att försöka öka skritten och ha lite kortare trav - delvis för att vi red med en isis och han har ju kortare tölt än vad våran trav är. Det gick bra, efter lite om och men. Men jag kom precis dit jag ville med henne idag, långa tyglar, lugn men ökad skritt. Precis där jag ville ha henne idag!

Vi red iväg för att jag skulle få se en väg till en superfin galoppsträcka, och den är helt perfekt! Det bara rullade på och bäst av allt, hästen spetsade öronen rätt fram och räcade på! Tror verkligen hon älska det, så jag gav henne tyglarna och lät henne springa i sin egen värld, vilket uppskattades riktigt :D Så jag släppte ut en lycklig häst i hagen när jag var klar! :)

Jajamen, lov i alla fall efter migrän från helvetet.. Lever tack och lov.. Stress tror jag framkallade den djävulska huvudvärken, men anledningarna ska vi inta dra upp här. 

 

Stjärnan har haft en lugn vecka, när marken varit bra har jag inte kunnat åka ut. När marken varit stenhård då har jag varit där... Alltså lina och ingen ridning, idag gömde vi oss från regnet. Hon har nog aldrig varit så lycklig över att vara inne! 

 

Så ridning står på schemat resten av tiden. Det bär av mot Norge till nästa vecka onsdag så ingen ridning efter det! Massa mys och en del arbete, saknar ridhus ganska bra just nu :( Speciellt när marken är stenhård!

Hittat bokstäver till mitt rum, städa klart imorrn, lägga ut skrivbordet i hopp om att nån nappar och köpa ett par hyllor! Så väntar bara på att ett E ska komma in, sen blir det nog "laugh" högst upp, eller något i den stilen.. "Dream" vore något! Hm vi får allt se :)

Försenad, stressad, ont i knät efter att försökt springa till bussen, missad buss, nästa buss är sen, bussen blir ännu mer sen och lärare som inte kan acceptera det. 

Jo hade jag kunnat spola tillbaka tiden och fixa det hade jag gjort det. Hade jag kunnat trolla med knäna så att bussen som jag missa på sekunden hade väntat på mig så hade jag gjort det. Hade jag kunnat så hade jag sett till att den andra bussen kommit i tid och inte blivit mer försenad på vägen för att folk ska på och klickar på stopp fast ingen ska av. Men jag kan inte styra över dessa saker. Hade jag vetat hur det blivit ja då hade jag sett till att jag legat 5 min tidigare. Men jag kunde inte vetat hur det skulle bli.

 

Detta går inte att acceptera, orden blev "vad gör du när du får jobb?". När jag har jobb har jag då också körkort och bil. Det jag kan göra då är att se till att bilen funkar som den ska, har bensin, så den tar mig dit den ska. Om bilen då också går sönder - vilket jag ber till högre makter om att mina framtida bilar inte kommer göra - så är det heller inget jag kan göra nått åt. Det är något jag inte kan styra över, jag kan göra vad jag kan och det är också vad jag kommer göra .. Så allmänt bitter över att först stressa apa för att komma så lite försent som möjligt och komma till det här. Sen bli behandlad som om att jag gör det här med flit. Alltså vad tror dom att jag är magisk!?

På det så anser "provläraren" att jag är misslyckad osv osv osv .. Kan nån någonsin bara säga "Bra jobbat Emelie!" eller "Det där löste du jätte bra" eller vad vet väl jag, nån form av cred för nått jag gör bra!? Det skulle uppskattas i det här läget för jag börjar faktiskt känna att jag bör gräva ner mig och aldrig mer visa mig .. Vilket skulle vara skönt, försvinna. Blä!

Är en elev engagerad, intresserad, har viljan och faktiskt kan vara riktigt bra på det denne gör - medans resten av klassen är försenade, har otrevlig attityd, kommer försent osv osv. Ja då är det väl okej det blir ju på en gång så att man riktar sig mot den som vill lära sig, som vill höra. Det märker jag till och med själv när jag har t ex redovisning. Man riktar sig mot dom som har intresse för det man pratar om.

Men som i mitt läge? Jag vill lära mig, jag vill förstå, jag verkligen vill. Men jag har gruvligt svårt för teori vilket syns på mina betyg.. De mer praktiska ämnena har jag C-B på medans teorin ligger på E och den stannar där. Det är inte för att jag inte vill, inte orkar eller ja alla anledningar som dom kommer på. Det är för att ... jag är trög helt enkelt. Jag behöver få det förklarat så jag förstår ordentligt innan det sitter och går som en lek. 

Detta i sig leder till att jag inte orkar plugga, för jag förstår ändå inte, men jag försöker och jag försöker tills de går! Ger något av det här en anledning för att lärarna ska behandla mig som skit? Ger det dom rätten till att se mig som en av dom som slänger upp benen på bordet och pillar i naveln med kepan på? 

Jag gjorde ett prov idag, det ämnet är ganska svårt för mig så jag var galet stolt över vad jag hade klarat och trodde faktiskt att läraren skulle uppskatta att detta prov faktiskt var bra - med tanke på att jag skrivit det. Men nejdå, inte alls. Han hade ställt in sig på att jag skulle misslyckas. Jag hade svarat på nästan alla frågor och hade säkert rätt på dom, men missade 2 som han ansåg vara viktiga. Efter det la han ihop mitt prov och sa att jag skulle göra omprov .. han hade inte ens gått igenom hälften av halva frågorna!! Och folk undrar varför jag hatar lärare, prov, ja allt som har med skolan att göra. 

Läste en rolig artikel där någon(i Kina eller Japan tror jag det va) dödade sin bror för att han slått hans rekord på just Flappy bird... En version av tro inte vad du läser? Ja kanske, men jag vågar tyvärr inte ta det osäkra före det säkra! En kille i min klass fick en riktig bitchslap av en annan .. just precis, Flappy Bird var anledningen - tur att dom är bra vänner och skrattade sen, annars hade jag blivit lite rädd ;)

Det finns så grymt många smaker som jag vill smaka. Men dessa finns icke i sverige, tycker faktiskt att B&J's är såpass populära att dom borde kunna utöka smakerna lite snart, i alla fall prova och se om det säljer .. Eller så kanske jag borde flytta? Eller avbryta min romans med dessa pojkar? Sen behöver dom ju inte vara goda, men det vore ju kul att få smaka ;o

Jag är helt bestämd på vad jag ska ha i rummet, det blir bort med skrivbordet(egentligen bara för att jag aldrig använder det och det är för fint, för smart, för bra för att bara damma igen) och upp med ett par hyllor .. eller eventuellt köpa en bokhylla, det bestämmer jag när jag kommit dit. Men tavlorna ska flyttas runt lite, byrån ska hamna där jag ville ha den från början och nått som kan ha saker på sig ska hamna på väggen där jag har byrån +stora tavlan.

 

Min tanke är att det mesta ska gå i vitt/ljust brunt/beiget/babyrosa/ljusrosa. Förutom mina gardiner som är svarta för att hålla ljuset ute(sover som ett barn numer) samt mina tavlor som har en svart ram, det får förbli så jag orkar inte måla om eller köpa nya i detta nu.

 

 

Just nu så vet jag inte vart jag ska göra av TVn, ska jag ge tillbaka den till mummo&ukki, ska jag behålla den och nörda nördiga tvspel på eller ska jag(med mummo&ukkis tillåtelse ofc) sälja den? Det är den stora frågan, den är tung, liten, svart och just nu ganska ivägen.. Kanske köpa ett litet bord och en fåtöljliknande sak som jag kan ha i ett hörn haha!?

Men framförallt letar jag under stock och sten efter min bokstav. Mitt stora E som jag vill ha.. Den kan se ut hur som helst för jag kommer antagligen se till att få den i annan färg, men jag vill ha den i rätt storlek? Hmf, moster är i en pysslig period, om jag skulle be henne göra en till mig och spraya den ljusrosa kanske? ;)

Det mina kära vänner är något ni skulle prova på, sen kan ni ju testa att dra med den känslan på varje häst ni hoppar upp på. Tänka "nu kommer jag dö på riktigt" varenda gång. Tur att jag har Arissa, min fina stjärna. Jag kan lova er att det knäcker en, nu ska ni få veta hur illa det faktiskt är för mig. 

Provred ju min kära väns otroligt vackra häst, eller ja red och red - jag skrittade av! Det är en riktig sköning, hon blir nog en grym dressyrare med lite mer muskler. Men eftersom jag inte kommit tillbaka till det här så kan jag lova er att det inte var lika vackert när jag satt på. Anledningen till att jag red denna dam är bara för att utöka min terapi, ska följa med henne till stallet nån gång ibland och rida hennes två för att bli säkrare i mig själv och med nya/svårare hästar. Jag kommer aldrig lämna Arissa frivilligt ska ni veta. 

 

Men hur som haver, detta sto har en väldigt stor skritt och ganska mycket humör och nerver, vilket jag vet och det skrämmer mig. Men T fick upp mig, och jag skrittade i kanske 10 minuter. Men så fort denna damen började slappna av så ökades hennes skritt och jag var nog påväg att börja gråta. För att hon ökade skritten! Alltså, förstår ni!? Ökad skritt, avslappnad skritt och jag kunde inte hantera det. Fy i hela fan vilket tur jag har som inte känner denna stress med Arissa. Jag skulle inte klara av att rida med den. Men det är en enorm skillnad, från att kunna jobba på övergångar osv till att inte ens kunna skritta av en häst.. 

Men som sagt terapi, vilket är bra för min framtid, slita sig ur min trygghetszon - nån gång vill jag ju köpa egen häst .. Tänk om jag inte kan rida den då liksom!?

Sen ska vi inte prata om hur vackert det där stallet var, det var minst sagt helt otroligt! Alltså, jag .. kan inte ens beskriva det, så vackert. Så .. Finner inga ord - ett sånt stall vill jag ha sen när jag blir stor!


Men åter till min gula stjärna! Snacka om att hon är ett riktigt sto, verkligen. På grund av spöregn ville jag inte vara ute så länge med henne i fredags så jag longerade. Vilket hon inte kunde acceptera, denna seperationsångest .... Men vi kom dit och en mycket grinig brud började springa och dampa runt mig, lät henne springa, så länge hon inte gör nått mot mig så får hon väl longera sig själv. Jag bara följde med och lät henne få ur den där tjurigheten. Håll i hatten! Hon till och med böt håll själv!Och fortsatte dampa runt i andra varvet, där den mest jordnära hästen uppvisade ett par bockar, tre, kanske fyra skulle jag tro. Men trotsallt är hon ganska jordnära så på snart 5 månader har jag sett sammanlagt 5 eller 6 st vid 3 olika tillfällen! Och två av dom var i ren busighet - den sista för att hon var skitgrinig på mig. Först och främst gick vi ut i spöregn, för det andra så lämnade vi Chokladkakan! Ni måste förstå hur elak jag är, värsta kärringen ;)

 

Helgen har bestått av att träffa mormor, gammelmormor, moster och min älskade lillskit till kusin samt mormors hund! Min lillskit till kusin är underbar, varje gång jag kommer "EMELIIIIIIIIIEEE!!!" och självklart ska hon vara med mig överallt, åker jag nånstans ska hon med! Min lilla prinsessa ♥

 

Mormors hund Roxie har också blivit helt förändrad sen Tindra försvann. Jag har nog inte sett henne busa med nån av oss på minst 7 år. Har inte ens sett henne busa med leksaker på denna tiden. Med Tindra nån gång ibland ja, men inte mer. Återigen håll i hatten, när vi kom till mormor blev hon först överlycklig men sen så peppar peppar började hon busa med mig! Gammeltanten busade med mig, på riktigt, ett bra tag - hon tyckte det var skitkuligt! :D

För snart 5 månader sen så trodde jag att jag aldrig skulle rida igen. Aldrig någonsin, inte en enda gång till. Hjälmen hade sin plats på hyllan. Men så fel jag kunde ha, förstår inte!

Tisdagens pass gick faktiskt ganska bra, tränade på fattningar och mycket skänkel+sätes arbete, försökte att inte ta henne i munnen alls men ändå ha ett jämnt stöd och kontakt med henne ifall att. Nerverna var med och spökade några gånger. Kan garantera att den hästen gör några ganska snygga hopp ibland. Hur som helst så var hon riktigt fin i vissa övergångar, skritt till galopp blev en klar favorit! Sicket go hon fick i starten, tog verkligen i och sköt fram! Precis det jag ville uppnå, även om den nu mera smälta snön gör att det är lite svårt för galopp på vissa delar så funkade våra övningar riktigt bra! Sen körde vi några, skritta några steg, trava några steg, skritta, trava osv . För att få igång en ganska lätt kontakt, uppnådde att hon började trava enkelt, gå ner till skritt var däremot inte lika kul ;)
Men roligt hade vi båda två! :D

Så 4 now sitter jag och stör mig på dessa ettor, varför får man inte nolla? ;) Nejdå skämt åsido, men dom låter .. Och bokstavligen talat skriker, sitt ner och håll käften .. typ! Jag gillar inte småbarn, speciellt inte när dom tror att dom kan sjunga men egentligen så kan dom inte det. Värsta är när alla killar fjäskar och säger att det låter jätte bra så dom sjunger mer, jag menar kom igen! Sluta uppmuntra tondöva till att försöka sjunga i skolan, mina öron blöder....... Tur att vissa småbarn kan vara riktigt trevlig, mer otur att ingen av dom går på min skola haha!

Skriva suget, fotografi, allt som varit ett beroende börjar sakta men säkert glida tillbaka! Speciellt så är jag galet sugen på att göra en ny design haha! Vi får se, men nu stallet ;) Hm, rosa kanske?

Frost, så underbar, me löv. Även om de självklart är barnfilmer och det syns ju också med jämna mellanrum, men åh älskade disney, överge mig aldrig! ♥