Speciellt inte när man har kontakt med hästar! Igår var planen fotografering, rida på bana för att prova på våran första galopp! Nu när staketen är uppe så känner jag mig trygg nog för det och jag måste ju ta allt i ridningen efter hur jag känner mig trygg. Kan jag inte galoppa på hemmaplan i en paddock med staket hur ska jag då kunna göra det ute i "vildmarken"? 

Nej så känna sig säker först! Vi har ju kommit så långt att jag börjar slappna av riktigt i hennes närhet, några fighter är vunna från min sida, vissa andra kämpar vi fortfarande med! Tränsningen går med stormsteg fram, snart är det dags att lära sig tränsa normalt också haha ;)

Men igår när vi kom in i stallet så upptäckte vi tre sår på ena bak. Vilket resulterade med 6 timmar i stall, ägare ute, veterinär(som fick in kolikfall så det dröjde för oss) och ja en massa snack.. Arissa fick ju stå inne, vilket hon inte tyckte om för fem öre. Så nu är det några dagar av temp och kolla sår. Tur nog var såren inte så allvarliga, ena var ytligt och det andra var inte så himla djupt. Det tredje knappt märkbart! 

Men på ett sätt är vi lika hon och jag, ingen av oss gillar sprutor haha! Men hon skötte sig otroligt bra under hela dagen, varken halt eller tvekande på benet. Hon stod gärna och vilade på det andra benet - alltså all tyngd på de skadade och inte så himla varm. Hoppas verkligen det fortsätter lika bra!